Hej igen.
Idag är jag hemma från jobbet med influensa. Hemma har nu blivit Bjärred och Apotekarevägen 22. Vi flyttade hit i somras då vi fick ett allt för bra erbjudande på huset i Riseberga. Egentligen hade vi nog planerat att bo där åtminstone ett par år till men nu passade det sig rätt bra. Arvid skulle börja på dagis till hösten och du Ester skulle byta avdelning från Tranan till en storbarns. Flytten gick bättre än väntat och ni fick båda plats på Löddesnäs förskola, Ester hamnade på Blåsippan och Arvid på Nallen, ni leker mycket tillsammans på gården och ibland besöker ni varandras avdelningar. Vi var lite rädda att du Ester skulle tycka att det var tråkigt att flytta och behöva byta kompisar och allt och visst har du reagerat men inte mer än väntat. På Blåsippan är det du Ester som är den som bestämmer har vi fått reda på, de andra barnen följer efter dig som bin efter sin drottning, vissa blir ibland en aning irriterade på dina naturliga ledaregenskaper och då får du en smäll. Men oftast leker de vid din sida. Det har visat sig att du är mycket ödmjuk och omhändertagande, alla skall få vara med i leken annars ser du till att de blir inbjudna.
På Nallen är du Arvid på samma sätt en bulldozer. Du är den enda som har 5-punkts bälte på vid maten då det går av bara farten just nu. Du har börjat visa samma envishet som din far, mor och syster. Det ska bli intressant att åka på semester med oss i framtiden. I helgen skall du Ester på semester med Farmor och Farfar till faster Fridas födelsedagskallas i Stockholm, Sollentuna. Du har önskat detta i flera veckor nu och har redan börjat planera din packning. Båda gillar ni att läsa böcker, pyssla och titta på film/tv. Arvid du har precis upptäckt bollens fantastiska värld och springer gärna ut i hallen med en boll i högsta hugg och vill sparka/kasta den fram och tillbaka. Annars har ni som syskon ska börjat strida om uppmärksamheten, både positivt och negativt. När man sitter och läser för den ena av er ska den andra gärna upp i samma knä och allt är orättvist, samtidigt som det är underbart när man ser att den ena av er gör något och den andra bara hänger på. Igår började Ester att klappa med händerna och snart hängde du på Arvid. Ni satt på golvet och klappade och sjöng, helt olika låtar men väl tillsammans, mmm.
Det var allt för denna gång. Skall försöka sova en bit nu.
